Hans uppsats A Tale of Two Countries, som analyserar svensk och dansk diplomati inom EFTA under åren 1960-1962, växte fram ur ett kombinerat intresse för handelspolitik och för hur stater motiverar och legitimerar sitt agerande internationellt. Handelspolitik hade samtidigt seglat upp som en allt mer omdiskuterad fråga i ljuset av samtida tullkonflikter, vilket gav ämnet ytterligare aktualitet. Ett första råd till blivande uppsatsskribenter är därför tydligt: välj inte bara en intressant frågeställning, utan en som du verkligen vill bli expert på.
Arbetet med uppsatsen påbörjades tidigt, redan under en utbytestermin, men utan någon färdig hypotes. I stället beskriver Naod skrivprocessen som iterativ. Under arbetets gång förändrades både fokus och analys i takt med att han fördjupade sig i arkivmaterial och relevant forskning. Ju mer han läste diplomatiska källdokument och litteratur om diplomati, frihandel och europeisk integration, desto mer preciserad och nischad blev uppsatsen. För honom var det just denna öppenhet inför materialet som gjorde det möjligt att utveckla ett skarpare argument.
I studien kombinerade han diplomatiska protokoll med samtida pressmaterial för att kunna jämföra diplomatiska positioner med hur samma frågor framställdes i offentligheten. Genom att ställa tidigare slutna dokument mot dagspressens rapportering synliggjordes spänningen mellan diplomatisk praktik och politisk retorik. Här blev också valet av teori avgörande. Med hjälp av Quentin Skinners tankar om intentioner kunde han tolka diplomaters uttalanden utifrån deras egen samtid och kontext, snarare än med kunskapen om hur historien senare utvecklades.
Med hjälp av CFE:s resebidrag möjliggjordes arkivbesök i Stockholm, Köpenhamn och Florens. Besöken gav tillgång till ett omfattande material, kanske till och med mer än vad som rymdes inom ramen för en masteruppsats. Den största utmaningen blev därför inte att hitta källor, utan att sålla. En central lärdom var att våga välja bort sådant som var intressant men inte nödvändigt för att besvara den övergripande frågeställningen. Genom att prioritera djup framför bredd kunde analysen göras mer sammanhållen och analytiskt slagkraftig.
Slutligen betonar Naod vikten av att be om input under skrivprocessen. En engagerad handledare, i kombination med tidiga kontakter med forskare inom närliggande områden, bidrog till att stärka projektet innan och under skrivandets gång. Hans avslutande råd sammanfattar erfarenheten väl: försök inte lösa alla världens problem med en masteruppsats - spetsa, fördjupa och gör något du kan stå för som expert.