En idé som fick mogna i femton år
Idén till ett skatteforskningscenter föddes redan för femton år sedan, berättar Åsa Hansson. Då fanns viljan, men inte finansieringen. Under två år på Pufendorfinstitutet växte tanken fram igen, denna gång med en kärngrupp av forskare från flera discipliner som hittade en gemensam vetenskaplig rytm.
– Nu har vi suttit på Pufendorfinstitutet i två år och på ett naturligt sätt kommit att diskutera dessa frågor. När arbetet avslutades kände vi att det vore synd att släppa allt vi byggt upp. Så vi bestämde oss för att gå vidare och se om det fanns intresse för ett tvärvetenskapligt centrum för skatteforskning. Responsen har varit väldigt positiv, säger hon.
LUTAX lanserades i juni i år som en fortsättning på Pufendorfprojektet. Syftet är att samla forskare från hela Sverige och även internationellt - inte bara för att producera forskning, utan också för att skapa en kunskapshub för skattefrågor i bred bemärkelse.
EU som arena för skatteforskning
Det europeiska sammanhanget är centralt för LUTAX. Skattefrågor är i allt högre grad gränsöverskridande, och EU:s regelverk sätter ramarna för mycket av den nationella skattepolitiken. Samtidigt uppstår nya frågor om suveränitet och legitimitet: vem har egentligen rätt att beskatta?
– Det finns såklart en EU-vinkel eftersom skattepolitiken präglas mycket av EU just nu. Dessutom finns det legitimitetsaspekter eftersom skattesystemet måste vara legitimt. EU har redan stor påverkan, och nu vill även FN beskatta till exempel förmögenheter. Det väcker helt nya frågor om makten över skatter, säger Hansson.
Den moderna utvecklingen utmanar också gamla ekonomiska antaganden. Det svenska skattesystemet har länge byggt på att kapitalet är rörligt men arbetskraften stationär. Nu suddas dessa gränser ut.
– Man har kommit ganska långt inom EU med avtal och informationsutbyte gällande beskattning av kapitalinkomst, men inte gällande arbete. Nu förflyttas konkurrensen när individer inte längre behöver vara på jobbet, som exempelvis digitala nomader. Samtidigt kan inte alla göra den typen av skatteplanering, vilket har att göra med fördelningsaspekten, förklarar hon.
Trots att EU påverkar de flesta aspekter av dagens skattesystem finns det en tydlig brist på EU-kompetens inom nationalekonomin, menar Hansson.
– Det är hög konkurrens om att få en tjänst inom nationalekonomi och vi måste publicera oss inom topptidsskrifter. Då kan man inte skriva om specifika EU-regler eftersom att det inte är intressant för de stora tidskrifterna som ofta är i USA. Men det finns också en ambition om att höja kunskapsnivån om EU inom området med detta projekt. Det finns en brist på denna kunskap i samhället, och kunskapen som behövs idag är annorlunda än tidigare.
Hon betonar även att LUTAX inte bara vill bidra till skatteforskningen, utan också påverka policy. Med tankar på en potentiell tvärvetenskaplig utbildning inom området finns en förhoppning om att skapa återväxt och kompetens som kan bli relevant för framtidens skattepolitik.
Nya verktyg för en ny tid
Skattesystemet är i grunden byggt för en tid då produktion, konsumtion och bosättning skedde på samma plats. I dag gäller inte längre det. För att möta framtidens utmaningar krävs både nya teorier och nya verktyg - inte minst tvärvetenskapliga. Hansson ser många potentiella områden dit centrets forskningsinsatser kan riktas.
– Jag tycker att teknikutvecklingen är spännande. Men också demografin och hur det påverkar när vi ska finansiera välfärden. Sedan är det intressant med produktivitet och tillväxt utifrån hur skattesystemet inte ska hämma det. Även i den gröna omställningen kan man tänka sig att skatter ska hjälpa till som styrmedel eller finansiering.
Om fem år hoppas hon att LUTAX har blivit en självklar referenspunkt för forskare, studenter och beslutsfattare som vill förstå beskattningens roll i ett föränderligt Europa.
– Förhoppningen är att vi då har en blomstrande miljö, kanske med en tvärvetenskaplig utbildning med inslag av juridik, ekonomi och teknik. Mycket kan göras med tekniken eftersom att den utmanar skattesystemet, men också kan användas för att göra det bättre. Det är mycket som skattesystemet ska leverera men inte gör - så det finns mycket potential för att göra det bättre.