Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Pandemi och USA-val på Europaforum Hässleholm

Panel från Europaforum Hässleholm (bild)

I november 2020 träffades panellister i en avskalad digital konferens för Europaforum Hässleholms artonde år. Centrum för europaforskning, som var medarrangör, deltog under förmiddagen i två paneler om EU:s framtid: coronapandemin och USA-valet. De två panelerna modererades av Heidi Avellan, politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.

Den här artikeln publicerades ursprungligen 22 december 2020.  


Corona och EU:s kompetenser

Först ut var panelen om covid-19. Panelen bestod av Johan Wessman, VD för Öresundsinstitutet; Jörgen Hettne, föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet; Heléne Fritzon (S), europaparlamentariker; och Olle Schmidt (L), f d europaparlamentariker.

Samtalet började med en presentation av Jörgen Hettne om EU:s kompetens inom folkhälsa. Även om EU kan stötta medlemsstaterna och uppmuntra till solidaritet och samordning så har medlemsstaterna huvudansvaret. EU:s verkliga makt rör de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och förhandlingskraften i upphandlandet av vaccinkontrakt. 

Diskussionen centrerade kring nyheten att hälsokommissionären precis hade presenterat ett förslag på en hälsounion. Förslaget skulle innebära att EU får mer egen kompetens att agera inom policyområdet folkhälsa. Panellisterna var optimistiska och menade att EU konstant utvecklas för att tackla nya gränsöverskridande problem. Därför var ingen förvånad att pandemin ledde till ett sådant förslag. 

Samtalet handlade även om återhämtningsfonden, data och spårningsappar och regional diplomati mellan Skåne och Danmark. 

Slutligen diskuterades långsiktiga effekter av coronakrisen på EU-samarbetet och EU:s utveckling. Panellisterna hade olika infallsvinklar. Heléne Fritzon menade att EU:s framtidskonferens bör lägga krut på att hitta en balans mellan euroskeptiker, federalister och subsidiaritetsprincipen. Olle Schmidt menade istället att avgörande för EU:s framtid och mer specifikt franko-tyska relationen är valet av Tysklands nästa förbundskansler. Johan Wessman tryckte på vikten av att fortsätta ha diskussioner bortom EU, och att även tala om diplomati länder emellan. Jörgen Hettne avslutade med att belysa hur krisen har förbättrat EU:s förutsättningar för att bygga en klimatanpassad ekonomi. Framtidsfrågan för EU tycks bli just subsidiaritetsprincipen, även om trenden går åt mer integration. 

Valet i USA – ett europeiskt eftersnack

Förmiddagens andra panel rörde det amerikanska valet och relationen till EU. Deltagare var Elizabeth Wallentin, expert i politik och trender i USA; Ginna Lindberg, utrikeschef, Ekot, Sveriges Radios USA-kommentator 2020; Maria Strömvik, biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet; Heléne Fritzon (S), europaparlamentariker; och Gunnar Hökmark (M) f d europaparlamentariker och ordförande för tankesmedjan Frivärld. 

Diskussionen öppnades av Ginna Lindberg som gav en kort presentation om vad som har hänt hittills. Panelen menade att valet representerar en typ av förnyelse för relationen mellan EU och USA, även om vi ännu inte vet mer konkret vad som kommer hända. Heléne Fritzon menade att de höga förväntningarna som finns inom EU är en bra början och att det allra viktigaste kommer vara att den nyvalda presidenten signerar Parisavtalet så fort som möjligt. 

Samtidigt ställs frågan om hur detta kommer påverka de mer högerextrema rösterna i Europa. Maria Strömvik menade att även om det finns populistiska röster och Trump-stöttare inom EU så är det inte alls säkert att dessa skulle kunna enas till den grad att det skulle gå ut över relationen mellan EU och USA när den ny administrationen tar över. Biden är vald och hans regering kommer vara den EU talar med i frågor som handel. Mer troligt är det att det går ut över EU:s gemensamma utrikespolitik där enhällighet krävs och enskilda regeringschefer skulle kunna sticka ut och lägga in ett veto.  

Elizabeth Wallentin och Ginna Lindberg fyllde på med reflektioner från det amerikanska perspektivet. Elizabeth Wallentin påpekade att det handlar om 70 miljoner amerikanska medborgare som röstade för ytterligare fyra år med Trump i Vita huset och att den senaste mandatperioden har gjort politik av EU-USA relationen till den grad att den gemene Trump-röstaren nu följer med i debatten. Den sovande jätten har nu vaknat till liv och kommer inte glömmas bort efter regeringsskiftet.

Slutsatsen från panelen blev att valet är ett oavslutat kapitel. Ginna Lindberg menade att regeringsskiftet för med sig en stor grupp besvikna röstare. Gunnar Hökmark fyllde på och menade att man inte får glömma valet i kongressen och att det ännu inte finns möjlighet att andas ut i tron att världen är tillbaka till det normala igen.


Missade du Europaforum Hässleholm? 

Klicka här för att kolla på förmiddagens sändning i efterhand.


Artikeln publicerades ursprungligen 2020-12-22