EU-deklarationen 2023
Panelen bestod av Maria Strömvik, biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet; Heidi Avellan, politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad; och Ylva Nilsson, journalist och skribent. Moderator var Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionen i Sverige.
Samtalet inleddes med att diskutera EU-deklarationen som presenterades av statsminister Ulf Kristersson i samband med riksdagens EU-politiska partiledardebatt några timmar före panelsamtalet. Annika Wäppling Korzinek redogjorde för de prioriteringar som presenterades i deklarationen, bland annat organiserad brottslighet, migration, grön omställning och konkurrenskraft. Enligt Ylva Nilsson nämnde statsministerns tal alla rätta saker, som exempelvis att EU-politik är svensk politik och vikten av att upprätthålla stödet till Ukraina. Däremot ansåg Nilsson att talet undvek potentiella hinder som kan uppstå. Maria Strömvik tillade att hon gärna vill se att EU debatteras mer i riksdagsdebatterna, inte endast en gång per år i samband med EU-deklarationen. Med andra ord bör riksdagsledamöterna diskutera vad de vill se att EU bör göra när man debatterar olika sakfrågor såsom ekonomi, migration och kriget i Ukraina.
Underbevakning av EU i svensk media och dess effekter
Diskussionen var centrerad kring hur det kommer sig att politiker och medier diskuterar EU-politik så sällan. Paneldeltagarna hade olika infallsvinklar. Heidi Avellan menade att det handlar om de dyra kostnaderna att täcka EU-politik i media. Nilsson pekade istället på politikerna. Som exempel lyfte hon att ingen av partiledarna nämnde EU när de debatterade hur man skulle bekämpa gängkriminaliteten under valkampanjen 2022. Strömvik förklarade att det är svårt att skuldbelägga medier å ena sidan och politiker å andra sidan. Enligt Strömvik finns det två problem. Det första problemet är att det är för få journalister som är intresserade av EU eller arbetar för företag som vill täcka EU-frågor, det andra att det finns för få politiker som vill diskutera EU. Därmed är det också för få journalister som frågar politiker om EU. Som följd påverkar det Sveriges inflytande inom EU.
Samtidigt har stödet i Sverige för EU-medlemskapet ökat. Enligt Avellan beror det på flera faktorer, inte minst EU:s hantering av kriget i Ukraina, COVID-19 krisen och migrationskrisen. Strömvik instämde med Avellan och tillade att det är främst journalister och tjänstemän som målar upp EU som ett komplext politiskt system. Hon underströk att vi inte behöver se EU som ett mer komplicerat system än andra politiska system.
Vad bör Sverige göra?
Frågan framöver är vad Sverige ska göra och fokusera på inom EU? Enligt Nilsson bör Sverige i första hand lyssna på de andra medlemsstaterna. Sverige har inte varit intresserad av vad EU gör eller vad förslagen försöker åstadkomma. Till exempel lyfte Nilsson fram att om medlemsstaterna diskuterar skogspolitik i relation till klimatomställningen bör Sverige titta på hur skogspolitiken faktiskt kan spela en aktiv roll i omställningen och hitta en kompromiss, istället för att rösta emot förslaget. Enligt Strömvik handlar det om att Sverige har återgått till ett stadie där landet ofta säger nej, istället för att vara mer samarbetsvillig.
Vidare framhöll Strömvik att en förekommande uppfattning inom politiken och näringslivet är att om man ska vara stark som land inom EU så måste alla vara ombord. Problemet med detta synsätt är att det minskar väljarnas möjligheter att uttrycka vad de vill se att EU ska åstadkomma. Slutligen lyfte Strömvik fram att Sverige bör ha ett långsiktigt perspektiv, det vill säga hur vill landet se att EU utvecklas på lång sikt.
Missade du EU Days Lund? Klicka här för att titta på sändningen i efterhand.