Frihandel och industripolitik – en balansgång
Samtalet inleddes, under ledning av Louise Bengtsson från Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), med att diskutera balansen mellan frihandel och industripolitik. Cecilia Malmström, som nu är senior fellow vid Peterson Institute for International Economics (PIIE) och tidigare EU-kommissionär med ansvar bland annat för handelsfrågor, menade att Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyens ambition har varit att leda en geopolitisk kommission som lever upp till de utmaningar som EU ställs inför. Som exempel tog Malmström upp EU:s koordinering och distribution av vaccin under Covid-19 krisen, EU:s ledande roll i klimatomställningen och den förbättrade transatlantiska relationen med anledning av Rysslands invasion av Ukraina.
Samtidigt lyfte Malmström fram dels att EU:s flexiblare statsstödsregler som infördes under pandemin nu behöver vägas mot en fungerande inre marknad, dels behöver EU minska sitt beroende av Kina i termer av sällsynta jordartsmetaller som är nödvändiga för den digitala och gröna omställningen. Mot bakgrund av detta betonade Rikard Bengtsson, som är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, vikten av EU:s strategiska autonomi. Medan EU har ämnat att minska sitt beroende av rysk energi, i kombination med att accelerera den gröna omställningen, har unionen hamnat i en beroendeställning gentemot Kina. Frågan framöver blir hur EU ska hantera detta?
Paneldeltagarna var eniga om att “decoupling” – det vill säga, frikoppling från Kina – inte är svaret. Istället behöver EU värna om relationen med Kina inom särskilda områden, samtidigt som EU bör se över vad som kan uppnås inom unionen. Sammantaget är det viktigt enligt paneldeltagarna att EU finner en balans mellan autonomi och motståndskraft.
Utvidgningen och rättsstatens principer
En annan fråga som har aktualiserats i och med Rysslands invasion av Ukraina är utvidgningen av EU. Enligt Malmström ska svårigheterna inte underskattas: dels behöver kandidatländerna genomföra vissa reformer, dels behöver EU genomföra nödvändiga förändringar. Som exempel lyfte Malmström fram att det som behöver ses över är hur institutionerna fungerar och hur budgeten ska se ut. Lars Danielsson, som under lång tid var Sveriges EU-ambassadör, menade även att EU kommer att behöva acceptera alltmer diversifiering. Rikard Bengtsson tryckte också på vikten av att det ska vara en meritbaserad process, vilket kommer att ta lång tid. Slutsatsen från panelen var dock att utvidgningen kommer att bidra till att stärka EU:s motståndskraft.
På frågan om vikten av transparens inom EU:s institutioner lyfte Malmström fram att det finns många åtgärder EU kan vidta utan att behöva förändra fördragen. Exempelvis skulle medborgarnas möjligheter att delta och få insyn i trilogerna – det vill säga, de informella trepartssamtalen mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet – behöva öka, och de nationella parlamenten skulle behöva involveras i högre utsträckning. Vidare lyfte Malmström fram att EU behöver bli mer transparent i fråga om medel till de medlemsstater som bryter mot rättsstatens principer. Lars Danielsson menade att rättsstatens principer behöver förstärkas, vilket kan innebära ändringar i fördragen. Han underströk att EU är ett rättsligt samarbete som bygger på tillit mellan medlemsstaterna och deras juridiska system.
Europaparlamentsvalet och USA-valet 2024
Avslutningsvis diskuterade paneldeltagarna det kommande Europaparlamentsvalet och presidentvalet i USA 2024. Danielsson pekade på att det finns högerpopulistiska partier inom EU vars agenda är att nedmontera vad unionen har åstadkommit. Detta behöver bemötas på ett demokratiskt sätt. Cecilia Malmström instämde med Danielsson och uttryckte oro för normaliseringen av diskursen. Det vill säga, det är viktigt att övriga partier vågar ta debatten med de högerpopulistiska partierna.
När det gäller USA-valet sa Danielsson att det under Donald Trumps mandatperiod hade varit mycket svårt att diskutera politisk säkerhet. Därför krävs det diskussioner, inte minst på hög nivå, om EU:s framtida roll i en mindre samarbetsvillig omvärld. Malmström menade att det finns en risk att USA:s stöd till Ukraina kommer att minska avsevärt, vilket innebär att EU:s stöd måste öka. Samtidigt behöver unionen ta kontakt med allierade och reformera internationella organisationer för att återupprätta en global multilateral ordning.
Missade du EU Days Lund? Klicka här för att titta på sändningen i efterhand.