Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

EU i riksdagsvalet 2018

Sveriges riksdagsval är också EU-val. Det eller de partier som bildar regering lägger varje vecka Sveriges röst på nya EU-gemensamma beslut som blir svenska lagar. Den som lägger sin röst på ett parti i ett riksdagsval avger därmed också en politisk viljeyttring som kan påverka dessa beslut. I projektet EU i riksdagsvalet har vi varit nyfikna på hur lätt det är som väljare att bilda sig en uppfattning om vilket parti som bäst speglar den egna åsikten.

orden miljö, migration, lag och ordning, energi, vård och omsorg, digitala tjänster, säkerhet och försvar, levande landsbygd, personlig integritet, social trygghet, ekonomi, forskning och innovation (bild).
Tolv olika politikområden.

CFE har kartlagt partiernas EU-politik inför valet 2018. På den här sidan har vi samlat ett urval av frågor som då såg ut att bli föremål för beslut efter riksdagsvalet. Besluten påverkar så gott som alla politikområden i både Sverige och EU, och ofta också i resten av världen.

Vi har gått igenom alla riksdagspartiers webbplatser för att kartlägga hur de ställer sig till frågorna. I väldigt många fall kan vi inte hitta någon information alls om partiernas inställning och i vissa fall är den så pass vag att det är svårt som väljare att avgöra vad partiet vill. De flesta väljare uppfattar därför sannolikt inte att riksdagsvalet också handlar om alla dessa beslut.

Några sammanfattande siffror från studien 2018

  • Bland de 52 då kommande besluten som vi har undersökt är det inte ett enda beslut som alla åtta riksdagspartier har en åsikt om på sin webbplats.
  • Endast för tre av besluten har vi hittat en tydlig åsikt från något parti.
  • För knappt hälften av besluten har vi inte hittat någon åsikt alls från något parti.
  • För drygt hälften av besluten finns det enbart en vag antydan från något parti om det bredare politiska område som beslutet berör. Dessa antydningar gäller dock inte det specifika beslutet.
  • Alla partier får underkänt. Sämst i klassen är Sverigedemokraterna som inte ens har en vag åsikt om någon av frågorna på sin webbplats. Näst sämst är Vänsterpartiet följt av Socialdemokraterna och en mittengrupp bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Liberalerna är det parti som, med ytterst liten marginal, redovisar flest åsikter på sin webbplats.

Läs mer om hur vi gick tillväga här (PDF 116 KB, ny flik)