Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Minimilöner: ett hot mot Sverige eller ett framsteg för Europa?

Två personer på en scen (bild).
Bild: Fotografdaniel.se

Hur kommer det sig att Sverige är så emot förslaget om minimilöner? Vilka löften gavs till Sverige om arbetsrätt när Sverige gick med i EU år 1995? Vad innebär förslaget för den svenska modellen? Dessa frågor ställdes under det seminarium som Centrum för europaforskning höll under Europaforum Hässleholm. Panelen var oense om vad förslaget innebär, hur det kommer påverka den svenska modellen och vad den svenska regeringen kan och bör göra för att stoppa förslaget. Men på en punkt var panelen överens: trots Sveriges gedigna motstånd så tycks det bli ett EU-direktiv om minimilöner till slut.

Panelen bestod av Ann-Christine Hartzén, postdoktor på Institutionen för handelsrätt vid Lunds universitet, Oscar Wåglund Söderström, internationell chef och chef Europa och juridik på TCO, samt Peter Lundgren, Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna. Panelen modererades av Jörgen Hettne, professor i juridik och föreståndare för Centrum för europaforskning vid Lunds universitet.

Panelsamtalet öppnades med två förklarande presentationer. Jörgen Hettne inledde med ett historiskt perspektiv som förklarade vägen till det nu föreslagna EU-direktivet om minimilöner.

- Sverige har alltid varit ett land som har stått upp för någon form av socialt Europa, menar Jörgen Hettne, som fortsatte förklara att trots detta har det länge funnits en svensk oro för hur ett socialt Europa kan komma att genomföras i praktiken. Oron rör särskilt hur medlemskapet och EU:s utveckling kan komma att påverka den kollektivavtalsmodell, ofta kallad den svenska eller nordiska modellen, som Sverige använder sig av när det gäller lönebildning.

I den svenska lönebildningen undviker man lagstiftning helt och ser istället att arbetsmarknadens parter sköter all reglering i lönebildningen.

Ändå blev det ett förslag om direktiv till minimilöner inom EU. Ann-Christine Hartzén gav en översikt över vad förslaget innehåller likväl som vad det inte innehåller.

- Det föreligger vissa missuppfattningar i debatten kring det här, menar Ann-Christine Hartzén, som är tydlig med att påpeka att förslaget uppmuntrar till kollektivavtal och framhäver den svenska modellen som en förbild.

- EU vill säkerställa att de system för lönesättning som används ska ge ett skydd för minimilöner som det går att leva på, förklarar Ann-Christine Hartzén. Hon fortsatte att förklara att EU inte vill underminera den framgångsrika svenska eller nordiska modellen, och att medlemsländer därför inte kommer bli tvingade att införa någon form av lagstadgad minimilön. 

Men Oscar Wåglund Söderström menade att det är lagstiftningen i sig som är problemet. Farhågan är ändå att sifferlösa kollektivavtal nu ska behöva innehålla faktiska minimilöner.

Ann-Christine Hartzén menade att detta inte är ett stort problem då Sverige enkelt kommer att kunna visa med lönestatistik att den svenska lönenivån ligger rejält över den europeiska standarden.

Oscar Wåglund Söderström framhävde ändå vikten av ett socialt Europa och den sociala pelaren.

- Svensk fackföreningsrörelse tycker att det är väldigt viktigt att Europa får ett mer socialt ansikte, att man ägnar sig mer åt sådana här frågor i EU.

Det TCO vänder sig emot är valet att lagstifta om dessa frågor. Istället hade man hoppats på rekommendationer snarare än lagstiftning inom dessa känsliga frågor.

Andra aktörer i svensk politik håller inte med om målsättningen till att börja med.

- Man får inte vara naiv med EU. Ger man dem lillfingret river de armen av en, menar Peter Lundgren. Han hävdade att EU-kommissionen medvetet tycks gå utanför sin kompetens både i det här fallet och inom andra frågor. Peter Lundgren är mycket kritisk till förslaget, och menar att den svenska modellen inte överlever om förslaget går vägen.

Just frågan om kompetens är central i debatten. Det är nämligen högst oklart om EU har rätt att lagstifta på det här politikområdet.

- Vi anser att förslaget är olagligt, menar Oscar Wåglund Söderström.

Enligt fördragen har EU inte rätt att lagstifta om löneförhållanden. Dock har kommissionen valt att basera förslaget på en annan paragraf. Istället för att lagstifta om löneförhållanden heter det att man lagstiftar om arbetsvillkor.

För Hartzén var denna tolkning om olaglighet inte lika glasklar. EU har kompetens att jämna ut klyftor och motverka ojämlikhet på olika sätt och med olika verktyg. Och i det här fallet ger sig EU inte riktigt in i minimilönerna i sig, utan istället handlar det om riktlinjer och arbetsvillkor.

I slutändan är det EU-domstolen som får avgöra vilken tolkning som stämmer överens med fördragens anda.

Det är osäkert hur förslaget kommer se ut i färdig form och därför är det svårt att redan nu tolka vilken typ av påverkan det kan tänkas få på den svenska modellen. Panelen var även oense om hur den svenska regeringen bör bete sig i förhandlingarna. Lundgren menade att ett veto är den enda vägen framåt.

Men när panelen får gissa vad de tror kommer hända i framtiden så är de ändå överens – det blir nog ett direktiv om minimilöner till slut. Frågan är bara vad det kommer innehålla.


Klicka här för att ta del av hela seminariet i efterhand.