Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Svenska röster i Europa: Akademi, medielogik och politisk praktik

Den 15 mars öppnade Statsvetenskapliga institutionen sina dörrar för EU-parlamentariker, partipolitiker och akademiker för att diskutera nu- och framtidens utmaningar för EU-samarbetet.
Panelen

Skrivet av Dino Ekdal och Johanna Svenson

Under heldagsseminariet höll talarna olika anföranden, vart och ett följda av en kortare frågestund med moderator Anna-Klara Bratt och publiken. I dessa anföranden berördes en rad olika ämnen, exempelvis populism, artificiell intelligens, desinformation och feminism. Dagen var uppdelad i två delar, den första med titeln “Medier, (Des)information, (O)kunskap i EU”. Andra delen handlade om “Nationalism, Traditionalism och Feminism i EU”. Representanter för Centrum för europaforskning var på plats för att ta del av föreläsningarna.

Medier, (Des)information, (O)kunskap - EU

Rikard Bengtsson inledde dagen med att föreläsa om fem avgörande frågor för EU:s utveckling, nämligen nationalismens utbredning, EMU-samarbetets utveckling, solidaritet mellan medlemsländerna, respekt för EU:s grundläggande värderingar och EU:s roll i regional politik. Han framhöll att det finns fog för att tro att nationalismens utbredning i de olika medlemsländerna får fäste i Europaparlamentet vid nästa val. Han betonade även att grundidén om EU urholkas när den negativa politiska trend som just nu pågår i Ungern och Polen först fördöms, men sedan ändå tillåts fortgå.

Följande talare, Elsa Hedling, Ian Manners och Nils Gustafsson, framhöll alla tre att desinformation, det vill säga falsk information producerad i syfte att vilseleda, är ett nytt samhällsproblem och att det ofta handlar om spridning av detta via sociala medier. Hedling berättade om EU:s arbetsgrupp som ska motverka desinformation och att desinformation kan utgöra ett hot mot EU om det tillåts förekomma oreglerat. Manners påvisade att systematisk desinformation och lögner i media till stor del ligger till grund för att Storbritanniens medborgare är bland de som kan allra minst om EU, samt att män med misogyni och xenofobi som motivation drev igenom Brexit. Gustafsson gick sedan djupare in på just sociala medier och vilken betydelse dessa har fått för dagens informations- och nyhetsflöde, samt problematiken i att några få sociala medieföretag – som samtidigt vill hävda ansvarsbefrielse – är skyldiga till stor samhällspåverkan.

Även nästa talare, Anamaria Dutceac Segesten, berörde ämnet desinformation. Hon talade om detta ämne i relation till artificiell intelligens (AI), och beskrev problematiken med att det nu finns möjlighet att använda sig av manipulativ teknik vad gäller bild, ljud och text. Det går nämligen i dag att kopiera någons röst eller video för att fabricera tal eller handling som vederbörande inte utfört i verkligheten. Hon belyste även att företaget Nvidia har utvecklat möjlighet att skapa bilder av ansikten på personer som inte finns med hjälp av artificiell intelligens, samt att AI redan nu används inom mer kortfattad nyhetsrapportering.

Nationalism, Traditionalism, Feminism - EU

Dagens andra del inleddes med en föreläsning av Annika Bergman Rosamond, där hon talade om den feministiska utrikespolitikens (FUP) brister och utmaningar. Hon framhöll att fortsatt vapenexport och militarisering tvingar mängder av kvinnor till flykt världen över, och att bristen på en feministisk inrikespolitik likaså är bidragande till detta. Hon avslutade med att konstatera att “den feministiska utrikespolitiken är en nödvändighet snarare än en lyx”.

Moderator Anna-Klara Bratt och Annika Bergman Rosamond
Moderator Anna-Klara Bratt och Annika Bergman Rosamond

Gudrun Schyman och Soraya Post höll sig sedan till liknande tema. Gudrun framhöll att organisationer som arbetar normkritiskt på olika platser i Europa fått det tuffare i och med nationalismens utbredning. Det krävs ett ökat gränsöverskridande samarbete för att motverka den negativa utvecklingen. Även i Soraya Posts mening krävs ett europabrett samarbete för att populismen ska kunna stävjas. De mänskliga rättigheterna måste säkerställas och detta åtagande är viktigare än partipolitiken, ansåg hon.

Bild på moderator Anna-Klara Bratt och Gudrun Schyman
Anna-Klara Bratt och Gudrun Schyman

EU som fredsprojekt, inte en militärallians var temat för nästföljande halvtimmes anförande. Bodil Valero beskrev hur exempelvis Storbritannien länge har varit motståndare mot en gemensam europeisk armé, och hur britternas avtalsförhandlingar om utträde ur EU har gett förespråkare för ett djupare militärt samarbete nytt mod. På EU-nivå diskuteras just nu en harmonisering av den europeiska krigsmaterielsindustrin, då en överkapacitet i produktionen har lett till att många länder, inklusive Sverige, har exporterat vapen till diktaturer och krigförande länder. Enligt Valero måste europeiska vapenexportörer ses som medskyldiga till hemskheterna i Jemen, och av denna anledning arbetar hon för ett vapenembargo riktat mot Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Bodil Valero
Bodil Valero

Vi lever i en värld präglad av risker, osäkerhet, polarisering, panik och, om vi väljer att tro media, även en värld ansatt av våld och terror. Catarina Kinvall tog fasta på fenomen som dessa för att förklara högerpopulismens fortsatta markvinningar i Sverige och Europa. Sida vid sida om dessa narrativ har idéer om en förlorad maskulinitet, pågående muslimsk invasion och kvinnofientlighet slagit rot; Kinnvall hävdade att berättelser som dessa behöver en motvikt i ett nytt narrativ av hopp och tillförsikt, istället för enbart rädsla.

Abir al-Sahlani tog oss tillbaka till 2016 i sitt anförande, och påminde oss om hur “mörka” utsikterna då såg ut att vara. Storbritannien valde att lämna EU, Donald Trump valdes till president i USA och Vladimir Putin utsågs till “man of the year” av Time magazine. Men i dimman fanns det hopp: den till synes ostoppbara Marine le Pen förlorade i det franska presidentvalet mot Emmanuel Macron, holländarna satte två liberala partier vid makten och i det svenska riksdagsvalet 2018 signalerade 80 % av det svenska folket att de “tror på demokratin” och förkastar rasismen, islamofobin och homofobin genom att inte rösta på Sverigedemokraterna.

Dagens sista talare, Christina Örnebjär, stod för en tematisk u-sväng när hon påminde publiken om det sluttande planets faror. Vi har blivit alltför vana vid att information om oss samlas in och registreras. Att politiker allt mer försöker förskansa sig verktygen att övervaka och reglera sin befolknings beteende är en farlig utveckling. Register kan vara riskfyllda, i synnerhet beroende på vem som har tillgång till dem, och när det är staten som har kontroll så har vi som medborgare inget opt-out alternativ. I Nederländerna fanns det exempelvis på 30-talet ett mycket detaljerat personregister, vilket framför allt tjänade forskning mycket väl, men i och med nazisternas ockupation på 40-talet användes samma register för att skicka folk till koncentrationsläger. Med detta slagkraftiga historiska exempel i åtanke kom slutorden “ge inte politiker verktyg för att samla in data på oss!”.

Samtliga deltagare tog sedan plats på scen för en paneldiskussion. Paneldeltagarna reflekterade bl a kring den utbredda okunskapen kring EU, nödvändigheterna i att Europaparlamentariker skapar en enad front mot högerpopulismen, värnar om försiktighet i användandet av nya teknologier, samt försöker stävja spridningen av desinformation.


Missade du seminariet? Se hela den inspelade dagen nedan:

Senaste nyheter

2019-05-16

Call for submissions: Best Thesis Award

Call for submissions: Best Thesis Award
2019-04-01

Svenska röster i Europa: Akademi, medielogik och politisk praktik

Svenska röster i Europa: Akademi, medielogik och politisk praktik
2019-03-18

”Fråga Lund” om EU och svenska kommuner

”Fråga Lund” om EU och svenska kommuner
2019-03-12

Grants for seminars, symposia, and lectures on European themes

Grants for seminars, symposia, and lectures on European themes
2019-03-12

Grants for preparing research applications

Grants for preparing research applications

Centrum för Europaforskning

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Box 7080, SE-220 07 LUND

info [at] cfe [dot] lu [dot] se