Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

”Fråga Lund” om EU och svenska kommuner

Den 13 mars arrangerade Centrum för europaforskning, i samarbete med SKL och Lunds kommun, ett seminarium som var inspirerat av det populära tv-programmet Fråga Lund. Denna gång bestod expertpanelen av fem forskare inom statsvetenskap och juridik från Lunds universitet och Malmö universitet som besvarade frågor ställda av kommunala tjänstemän från hela landet som dagligen arbetar med EU-relaterade frågor.
Karin Flordal med "Fråga Lund"-panelen: Henrik Wenander, Jörgen Hettne, Maria Strömvik, Linda Nyberg och Mats Fred
Karin Flordal med "Fråga Lund"-panelen: Henrik Wenander, Jörgen Hettne, Maria Strömvik, Linda Nyberg och Mats Fred

Seminariet var en del av en nätverksträff som Lunds kommun arrangerade för kommunala EU- och internationella samordnare i Sverige, med ett program som sträckte sig över två dagar. Under timmarna som avsatts för seminariet så bjöds publiken både på informativa svar om aktuella forskningsfrågor och roliga anekdoter från paneldeltagarnas respektive forskningsfält.  

I panelen satt Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, Jörgen Hettne, föreståndare för Centrum för europaforskning och docent i EU-rätt, Maria Strömvik, biträdande föreståndare för Centrum för europaforskning och lektor i statsvetenskap, Linda Nyberg, doktor i statsvetenskap, samt Mats Fred, doktor i statsvetenskap. Samtalet modererades av Karin Flordal, internationell handläggare på Sveriges kommuner och landsting.

En fråga som berördes under samtalet var den stora kunskapsbristen i samhället om kommunernas relation till EU, och olika åtgärder som kan öka förståelsen hos politiker, tjänstemän och allmänheten.

Paneldiskussion

Här betonade Linda Nyberg att de politiska partierna har en viktig roll i att lyfta de ideologiska skiljelinjerna. Det finns ett behov av att tydliggöra hur tekniska frågor om exempelvis standardisering, statsstöd och upphandling hänger ihop med bredare ideologiska frågor om statens roll och hur den relaterar till marknaden. Genom att politisera frågor och att sätta dem i ett bredare sammanhang skapas bättre förutsättningar för journalister att rapportera om frågorna och för medborgare att i högre utsträckning engagera sig.  

Maria Strömvik framhävde även behovet av en utökad bevakning av aktuella frågor på EU-nivå i kommunerna. Här kan nya arbetsformer mellan kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vara en framkomlig väg.

En annan fråga som Karin Flordal riktade till panelen rörde intresset för EU-frågor hos chefer och politiker i svenska kommuner. Hur kan kommuner bättre inse och utnyttja sitt politiska handlingsutrymme?

Henrik Wenander och Jörgen Hettne i paneldiskussion

Enligt både Jörgen Hettne och Henrik Wenander så krävs det mer kunskap, inte minst juridisk kunskap, för att kunna driva politiken framåt. Genom en närmare samverkan mellan politiker och tjänstemän kan påverkansmöjligheter lättare identifieras. Dessutom finns det ekonomiska intressen hos kommuner som gör det angeläget att få kunskap om EU:s regelverk, för att exempelvis undvika att ägna sig åt otillåtet statsstöd.  

I anslutning till denna fråga diskuterade Mats Fred projektifieringen av EU-arbetet. Kommunala projekt kan till viss del öka intresset för EU, men enligt Mats rör det sig nästan uteslutande om ett intresse för EU som finansiär och inte för politiken i sig.

Utöver ovan nämnda frågor berördes även det stundande valet till Europaparlamentet, splittringstendenser inom EU samt arbetet med Agenda 2030 i kommunal verksamhet. Sammantaget skapades en intressant paneldiskussion genom deltagarnas olika forskningsbakgrund och kombinationen av handfasta frågor utifrån ett kommunalt tjänstemannaperspektiv och mer konstitutionella och identitetsbundna frågor om EU.

Flera deltagare återkom till att politiker måste våga prata om det kommunala handlingsutrymmet i relation till EU:s regelverk. Statsstödspolitik och upphandling användes som exempel för att illustrera hur det finns stora politiska vinster att göra även i tillsynes tekniska frågor. Kunskap och delaktighet i det omgivande samhället, samt den ständiga växelverkan mellan politiska och juridiska processer inom EU, var två andra teman som präglade samtalet.

Senaste nyheter

2019-05-16

Call for submissions: Best Thesis Award

Call for submissions: Best Thesis Award
2019-04-01

Svenska röster i Europa: Akademi, medielogik och politisk praktik

Svenska röster i Europa: Akademi, medielogik och politisk praktik
2019-03-18

”Fråga Lund” om EU och svenska kommuner

”Fråga Lund” om EU och svenska kommuner
2019-03-12

Grants for seminars, symposia, and lectures on European themes

Grants for seminars, symposia, and lectures on European themes
2019-03-12

Grants for preparing research applications

Grants for preparing research applications

Centrum för Europaforskning

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Box 7080, SE-220 07 LUND

info [at] cfe [dot] lu [dot] se